Tror ni jag vart glad i morse klockan fem när klockan ringde och gick jag gick ut på balkongen och möttes av daggbeklätt, glittrande gräs och den dimmtät, kristallklar luft som hängde tjockt över hustaken som en slöja. Det var som att naturen själv sade; "Här har du din höst! Piggna till nu!", så jag drog ett djupt andetag av den kyliga luften och vart så full av energi att det där morgonkaffet hade jag like gärna kunnat skippa.
Sen att jag tände en cigarett efter det där djupa, klara andetaget är en annan sak...
Sen finns det ju vissa negativa aspekter med den kyliga höstluften, som när jag hastat ner till bussen och skulle svalka mig i pannan lite försiktigt bland allt folk som stod runt omkring mig genom att pusta, bara ytterst lite på pannan. "Schowoosh! sa det bara så såg jag inte ett skit, hade inte tänkt på att jag hade solglasögonen på mig som immade igen totalt... Så för några sekunder så stod jag där, helt blind och velade lite förvånat med huvudet. När imman lättade såg jag ett tio-tal ansikten som stirrade på mig i ren förundran, en förundran över att det faktiskt finns så korkat folk.
Väl på jobbet möttes jag av en underbar syn, alla som någonsin varit, är eller vill bli häst-tjej vet vad jag menar, hur magiskt och mysigt ett stall kan vara en tidig höstmorgon. Jag kände att jag är fan lyckligast i världen som får stiga upp i ottan och som får befinna mig där under just dom timmarna, det är en av de bästa känslorna i världen, utan tvekan. Ja jobbet idag har verkligen varit en dans på rosor, och skrattat så mycket denna morgon som jag gjorde idag vet jag inte om någonsin gjort. T.ex när jag mockat klart första boxen och gick ut på gödselhögen för att tömma ur den, vänder mig om och möts av den förskräckliga synen av hästhuvud spetsat på en av skottkärrorna. Chefen hade hängt den där i hopp om att skrämmas. Jag måste medge att jag vart lite paff, vid en snabb anblick är det en ganska morbid syn för att vara i ett stall. Så jag lämnade den där... Tänkte att det blir ju en trevlig överraskning för barnen sen.
Sara och jag jobbade vidare efter min minimala chockupplevelse, småprat och torra skämt får morgonen att gå rätt fort, så innan jag visst ordet av var jag vid skitgrisen's box, och då menar jag verkligen skitgrisen. Den sortens häst som jävlas med flit och trycker upp arslet mot väggen och gör sina behov för att sedan gnugga in det ordentligt och sedan sprida runt det så att man ska ha något att göra. "Den där boxen är jämt så jävla skitig!" påpekar Sara när hon vandrar förbi med en hink vatten och ser vilken box det är jag ska ta tag i. "Ja fy fan..." suckar jag och tar ett redigt tag med grepen, "Ja kom igen då!" hör jag Sara gorma bakom hörnet, jag vart sådär fasligt peppad av att hon hejade på och gav ifrån mig ett redigt krigsvrål i form av ett "JAAAA!!!!" och hivar iväg grepen med skit som självaste Hulken, varpå Sara med sin karlskoga dialekt frågar där borta bakom hörnet: "Va göh'r döö?, "Jag vart så peppad när du hejade på!" nästan skriker jag i min adrenalinkick och frustar nöjt. "Ja' prata med schlangön." (Slangen.) "Den hadi lösset.." (Lossat.) Sen bröt hon ihop och garva så hon stod knävikt, jag med för den delen. Den grejen körde vi med resten av dagen, varje gång någon hörde ett ansträngande "Ugghh!" vrålade vi "Ja kom igen då!" för allt vad vi var värda.
Efter jobbet tog jag en sväng förbi lillasyster och sen förbi mor, där jag av privata skäl vart kvar så jag var i lite panik tvungen att ringa Linda och Daniel och fråga om dom kunde vara så snälla och hämta Dante åt mig från skolan och ta med honom hem till dom, vilket dom såklart gjorde, för dom är så jävla bra! När jag väl hämtade upp Dante hemma hos dom vart jag bjuden på en välbehövlig kopp kaffe innan vi gick och köpte en varsin pizza allihop när det är fredag och allt innan jag och Dante begav oss hem till vårt.
Väl hemma dormade jag av på soffan... vilket är förklaringen till varför jag inte orkat uppdatera förrän nu.
Anywho, nu ska jag mysa med en film och sträcka ut mig ordentligt på soffan.
Quick English Summary: My boss thought it would be funny to try and scare by putting up a horsehead out by the dumpsite, i left it there... you know, for the kids. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar