Jag känner för att gråta en skvätt, det vart så jävla påtagligt nu när jag såg klassrummet och alla hans klasskamrater. När han gick i ettan var det på sätt och vis fortfarande som förskolan, dom gick i en mindre byggnad med ett gulligt dekorerat klassrum, fyllt med teckningar och saker som barnen gjort eller plockat i skogar, parker, etc. Men nu går han i den massiva huvudbyggnaden på andra våningen, i ett klassrum med gigantiska fönster som blickar ut över skolgården. Både bänkar och stolar var så höga att han knappt nådde upp, till och med när han skulle hänga upp sin jacka fick han ställe sig på sko...grejen. (Brain-freeze.) Och alla hans klasskamrater tycktes i mina ögon ha blivit två meter höga med moppe-mustasch och pipiga röster, total inbillning såklart. Men det var så det kändes.
Jag känner att det här är en bra tidpunkt att citera Gunde Svan: "STOPPA KLOCKAN!"
(Hur ofta får man möjlighet att citera Gunde? Pass på!)
Var tvungen att spara den bästa bilden till sist, här har han tröttnat rejält på kameran:
"Get that fucking camera out of my face!!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar