Sid väckte mig i morse genom att klättra runt på madrassen, underifrån. Jag känner hur hela sängen börjar runga och hör det välbekanta ljudet från Sid's klor inborrade i madrassen; "chuka-chuka-chucka, chuk-chuk-chuk". Varje gång han gör så går mina tankar automatiskt till Homer Simpson's "Spiderpig", han rör sig ungefär i samma rytm och min hjärna börjar automatiskt sjunga "Spiderpig, spiderpig, does whatever, a spiderpig does!", skapligt svårt att somna om efter det. Undrar vad jag gjorde för att vakna innan jag fick Sid, min livs levande väckarklocka utan snooze-knapp.
För övrigt har det varit som vilken vanlig söndag som helst, fick besök av Linda och Daniel som kom på kaffe så jag fick min sociala dos för veckan. Mitt skafferi ekade lite tomt så det enda jag kunde bjuda på var brända mandlar, men man tager väl vad man haver? Men jag har faktiskt inte tid att sitta här och tjåla just nu, magen ekar tomt och jag lär ställa mig framför spisen och se vad det kulinariska sinnet kan hitta på.
Telefonen i högsta hugg, är jag inte en social mästare så säg?
-D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar