Detta har jag alltså drömt, så att ni inte får för er något annat. Det måste ha varit en av de uddaste drömmarna jag haft på länge, vi bodde grannar i min dröm förstår ni. Och en dag skrek jag bara hans namn rakt ut så det ekade i hela byggnaden, han hade tydligen fött upp råttor i min lägenhet genom att plantera ut rutten mat. Vart jag än såg så låg det döda och levande råttbebisar. Då kommer han in genom dörren. "Vad är det?" frågar han irriterat. "Varför odlar du råttor i min lägenhet?!" gormar jag, "Varför inte bara göra det i din egen lägenhet?". "För att din lägenhet är mycket större, vill du byta?" frågar han som om det vore en självklarhet. Jag suckar och säger sedan nåt som till och med får det medvetande jaget att rycka till. "Nej det vill jag inte, men om du absolut måste föda upp råttor kan jag väll hjälpa dig att laga mat så du kan ha dom hos dig". (VA?) Han ser nöjd ut och slår sig ner i soffan och slår på tv:n under tiden jag börjar dra fram stekpannor för att genast börja laga mat åt hans rått-uppfödning. Men dagarna går och han verkar befinna sig mer och mer i min lägenhet, och när det sovande jaget får se det drömmande jaget gå och slå sig ner hos min ärkefiende i soffan och kryper in under hans arm med en kopp kaffe och han ömt kysser mig på pannan, vaknar jag.
Tack o tack o tack, till vem det än var som väckte mig ur min sjuka, sjuka, sjuka dröm! Jag skulle bra gärna vilja vet vad en drömtydare skulle ha att säga om det där; "Jag är ledsen Jessica, men det verkar faktiskt som att du har gått och blivit helt jävla ärkestörd".
Nu ska jag i varjefall försöka skaka av mig min dröm och göra lite nytta, här ska dammsugas och göras fint, imorgon kommer b-stöd och i eftermiddag kommer hela familjen Weidt på kaffe.
Laters.
-D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar