Payback.

Ni vet när man var liten och man hade gjort något som kanske inte var helt så igenomtänkt som man kanske hade velat?  Då dök det alltid upp någon viktigpetter som berättade för en hur viktigt det var att "stå med fötterna på jorden". Man tittade ner lite försiktigt på fötterna för att se efter så att man inte spontant börjat levitera iväg innan man bittert gav denne en blick som om den kunde tala skulle ha berättat för personen i fråga att denne inte bara var dum, han var blind också.

Just den här blicken gavs jag idag när jag sa till dante att äta upp frukosten, "för att då skulle han bli stor och stark". Då gav han mig den där jävla blicken, det var som att kolla rakt in i en spegel en kort stund innan han körde näsan i vädret och sa; "Jag är faktiskt sex år".

...Jaha?! Och vad betyder det? Betyder det att han tycker att han redan är stor nog och växer på bra som det är, eller betyder det att han kommit underfund med att dom gamla myterna om att spenat och dunderhonung gör dig lika stark som Karl-Alfred och Bamse bara är en massa humbug? ...Men så jävla bra då!! Då kan väll mamma berätta hur det ligger till med tomten också om lilla herrn är så jävla vuxen?! ...Unge.

Fast det skulle jag ju naturligtvis aldrig göra...

-D.