Dante och jag sitter och tittar på "It only hurts when i laugh", äter lördagsgodis, kramas och garvar hysteriskt åt dom brutalaste smällar och fall. Idag har varit en betydligt lugnare dag än gårdagen, eftersom att mor jobbar natt så gäller det att smyga och vara tyst så att man inte väcker henne, åminstone inte förrän runt två, halv-tre tiden, så vid ett tiden gick jag ner för att tyst och smidigt sätta på kaffet och satte mig vid datorn vid köksbordet och knappade så tyst som möjligt, ronny tittade med låg volym på tv:n och dante, ja dante, han var ungefär lika tyst och smidig som en bärsärk i riddar-rustning där uppe på övervåningen, han gav ifrån sig olika stridvrål, sprang i hallen och ställde sig och vrålade i trappen på mig för kung och fosterland "Mamma, det är fåret Shaun på tv:n!!!!", och jag ilade upp för trappen, tystare och fortare än någon någonsin ilat och gav ifrån mig ett väldigt tillsägande och varnande; "Sccchhhhh!". Men jag tror det gick ganska bra ivarjefall då mor kom upp vid två-tiden och var sådär lite nyvaket förvirrad som bara en nattarbetare kan vara.
Efter en onämnbar mängd kaffe tog jag med mig dante ut på en promenad, vi gick en sväng runt byn och dante var ovanligt kvick i benen idag måste jag säga, sprang som en vilde och attackerade små, oskyldiga snödrivor och hoppade på dom, en gav tillbaka med en hal isfläck som han drog ikull sig på, men han for upp på benen igen, sa "det gick bra mamma" och rännde vidare. När vi kom hem gick han över till marita för att terrorisera henne och "onkel göran" en liten stund och jag tog en välförtjänt stund helt för mig själv, lovely.
Men sen vart det dags för mat och vilden kom hem igen, åt pannbiff och potatismos med kantarell-sås, och for sedan upp för att titta på sin nya Kalle Anka film, och sen dess har vi befunnit oss här på rummet, och efter vi tittat klart på "It only hurts when i laugh" ska jag sätta mig och fixa ännu mer på den förbannade designen då det verkar som att den krånglar på vissa datorer och gör hela sidan alldeles kolsvart, s u c k, curse you all blogs.
Men nu åter till min son och lite gammal hederlig skadeglädje.
-D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar